Järnvägsresor då det begav sig.

tidtabellAtt ta sig från Stockholm C till Tranås kunde ta sin tid. Men man fick iallafall frukost i Gnesta. (Källa: Socialdemokraten 1 Sept 1903)

 

 

 

 

 

 

Den 1 december (datumet valt för att det var kung Oscar I:s namnsdag) 1856 invigdes sträckan Malmö–Lund. Redan från början var järnvägen en succé och stationerna i Malmö och Lund har sedan dess tillhört Sveriges mest trafikerade när det gäller antalet passagerare.

Därefter diskuterades den nordliga dragningen genom Småland, och främst på grund av besvärlig terräng med många sjöar och myrmarker i vägen drogs linjen inte genom södra Smålands större ort Växjö, utan genom tidigare närmast obebodda marker en bit väster om staden. Det finns en spridd myt om att Växjö stad skulle ha protesterat mot att få järnvägen genom staden, men det stämmer inte. Man ville dessutom ge banan en rak och inte alltför lutande sträckning som skulle klara av att passera igenom Småländska höglandet utan större problem för tågen. Anslutningen till Kust till kust-banan finns därför i Alvesta. Man fick dock problem när man skulle dra järnvägen genom de högst belägna platserna på höglandet. Det största problemet var passagen genom nuvarande Sävsjö kommun då marken där var både oländig och mycket sank. Man valde att inte dra järnvägen genom den då centrala platsen, Komstad utan valde istället att anlägga en station vid Sävsjöån. Platsen som fick namnet Sävsjö blev den nya centrala punkten i området och man byggde härifrån Vetlanda–Sävsjö Järnväg till Vetlanda och Målilla. 1947 blev Sävsjö stad och kan idag ses som det samhälle i Sverige som kanske har järnvägen mest att tacka av alla. Söderifrån förlängdes järnvägen 1858 till Höör, 1860 från Höör till Hässleholm, 1862 till Älmhult tills järnvägen nådde den nordliga ändpunkten och banan i sin helhet var klar 1864. Norrifrån drogs järnvägen från Falköping till Jönköping och Nässjö. Ansvarig för arbetet med järnvägen mellan Malmö och Nässjö var majoren vid Väg- och vattenbyggnadskåren Nils Fredrik Frykholm.

Nässjö, då platsen för tre gårdar som tillhörde byn Runneryd, valdes som den punkt där järnvägarna skulle gå ihop och den framtida linjen via Linköping skulle ansluta. Enligt en vida spridd skröna skulle Petter Jönsson, riksdagsman för bondeståndet, ha haft en avgörande betydelse för att man byggde järnvägsknuten Nässjö på denna plats. Stadsfullmäktige i Nässjö reste en minnessten över denne i Hembygdsparken 1938. Författaren Bengt-Arne Bengtsson menar i sin monografi om Södra stambanan att Jönssons betydelse är en myt och att denne inte hade något inflytande över huvud taget. Beslutet att placera en järnvägsknut i Nässjö fattades av riksdagen 1860 och då var Jönsson redan avliden.Hans kända uttalande "Järnvägen ska gå till Träslända, för där bor jag", antas mest ha varit en ironisk kommentar mot de som argumenterade för sina hembygder med diverse krystade argument.

För att få till stånd en rakare och genare väg mellan Malmö och Stockholm lät man från 1860-talets mitt bygga en järnväg från Norrköping till Nässjö via Linköping, Mjölby och Tranås. Banan stod klar först 1874, mycket på grund av svårbyggd terräng och urusla statsfinanser (det statliga järnvägsbyggandet hade i hög grad finansierats med utlandslån, vars räntor märktes i budgeten) . Från Norrköping fanns en järnväg mot Katrineholm sedan tidigare (1860). Denna bana ingår numera i Södra stambanan.

På grund av den stora trafiken i främst Skåne och mellan Katrineholm och Stockholm där även göteborgstågen gick började man tidigt på vissa sträckor att bygga ut dubbelspår. 1901 invigdes dubbelspåret Malmö–Lund, 1904 var dubbelspåret färdigt mellan Lund och Hässleholm. För att inte trafikbelastningen skulle bli för stor i norr byggde staten järnvägslinjen Norrköping–Nyköping–Järna, ett enkelspår som invigdes 1915 vilket förkortade resvägen genom att gå längs med kusten och anslöt residensstaden Nyköping till det statliga järnvägsnätet. Därefter dröjde det till efter andra världskriget innan vidare dubbelspårsutbyggnad satte igång. 1958 var hela järnvägen Malmö–Norrköping dubbelspårig, 1964 var även järnvägen Norrköping–Katrineholm dubbelspårig. Elektrifieringen var färdig redan före andra världskriget på hela sträckan Malmö–Katrineholm. År 1995 sattes X2000 in mellan Malmö och Stockholm och Grödingebanan invigdes, vilket fick ned banans snabbaste restider mellan städerna från sex timmar till cirka fyra och en halv. (Källa: Wikipedia)

Dags att försäkra hästen.
Friska och härliga Tranås

Related Posts

 

Comments

No comments made yet. Be the first to submit a comment
Already Registered? Login Here
Guest
Wednesday, 21 August 2019
26 June 2019
Babbel
För oss som spenderade vår tidiga ungdom i våra pojkrum med att läas Tolkien och rita kartor över främmande världar. Då vi kunde lägga en hel helg på att äventyra i vår egna fantasi. För de med samma obskyra bakgrund skulle jag vilja tipsa om podcast...
17 June 2019
Babbel
Historia
Arkivfynd
Anti-vaccination activists...