Våren verkar vara påväg att nästan omärkligt glida över i försommar. Nästan omärkligt, det är så mycket annat som händer så man hinner knappt med. Det visar sig att helt plötsligt har häggen blommat över och trots kylan så har grannens körsbärsträd fällt sina vita blomblad i något som nästan kan jämföras med ett tätt snöfall. Det verkar iallafall så när man ser resterna på gräsmattan. 

Stilla och lite i smyg har syren och äppleträdet börjat blomma. Vilket troligen är ett resultat av en mer sansad beskärning förra sesongen. I år kan det kanske bli lite mer äpplen en de fyra som lyckades mogna förra hösten. 

 Det har också skett ett skifte bland blommorna. De tidiga tulpanerna som tidigare hade rabbaterna nästan helt för sig själva. Har nu haft sin efterfest och fler och fler av dom börja bli lite matta i pälsen och en aningen trötta. Dock kommer ju alltid fint folk, eller tulpaner sent. Tulpanen "Queen of the nigth" började blomma som bäst när alla dom andra hade haft sin show. Så i ensamt majestät, nästan får hon nu blomma med sin mörkt lila färg.

De flesta andra tulpaneran är trötta och vill gå hem. Kronbladen ramlar av och nu är det viktigt att plocka av det som ska bli frökapsel och sedan låta bladen stå kvar och mata tulpanlöken full med energi. För att blommningen ska bli så bra som möjligt nästa vår.

Efter Tulpanerna kommer alla de andra perennerna. Funkiorna har fått raketfart, knappt några snigelangrepp. Trots att de vimlar av märdarsniglar och snäckor. Har inte sett så har mycket snäckor på flera år. Det var en period när jag flyttade hit då det kunde vara en matta av bruna snäckor som kalasade på den nyklippta gräset. Jag kunde enkelt fylla en hink med odjuren. Men efter några år minskade de i antal och när vi sedan började röja i kanter och andra snigeltillhåll så minskade de drastiskt. Liljekonvaljen har inte hunnit med riktigt. Funkiorna har dragit igång utav det nu varmare vädret och tränger nästan ut de stackars liljekonvaljerna. Tydligen så frodas även kirskålen.

Katten trivs också som synes. Hon har naturligtvis hittat det dammigaste stället hon kan hitta så hon drar in extra mycket jord och grus. Men det är klart en varm jordplätt i en söderrabat är extra mysig att sova på när det börjar bli skymmning och kylan kryper närmare.