På det gamla stället hade vi lyckats dra upp två stycken vinstockar. De var tänkta att skugga altanane som låg i direkt söderläge. Det var första gången jag lyckats få vindruva att överhuvudtaget överleva. Bara efter två år så hade de växt ut så att de faktiskt gjorde sitt jobb med att skugga altanen. Vinstockarna var fästa vid stålwire som gjorde att det trimma växtligheten som vi ville ha det. De växte med fantastisk hastighet. Minst 1,5 meter per säsong. Till det kommer alla sidoskott som även de sköt ut någon meter. 

Vindruvor reagerar väldigt väl på beskärning och då vi egentligen inte var ute efter just druvor, även om det trevligt att kunna skörda sina egna vindruvor. Så koncentrerade vi oss på att få ett skuggande lövtak. Så beskärningen gick ut på att få sidoskotten att bilda ett slags tätt tak. Det kräven en del beskärning men det är egentligen inget svårt eller betungande. MEn nu har jag med varm hand lämnat över det till de nya ägarna.

Av alla de skott som blir över vid beskärning så blir det massor med sticklingar. Vindruva är väldigt tacksamma att ta sticklingar ifrån och de bildar nästan alltid rötter när man sätter sticklingar i vatten. Så jag passade på att ta en hel del sticklingar när jag beskärde dom. De har jag nu petat ner här i Gunbo´s trädgård. Om det nu tar sig ordentligt så kommer jag hatera dessa mer som klassiska vindruvsodling och hoppas på ordentligt knotiga vinstockar som ger en ordentlig vindruvskörd. Samtidigt ska de fungera som en slags rumsavdelare. vi har en stor gräsmatteöken som vi känner behöver delas upp lite.  

Vinstickling väl inbäddad i gräsklipp

Möjligen kan man urskilja hur själva rumsavdelningen ska se ut när det är färdigt.