Wollyland, ett minne i gulbrunt

Utefter väg 25 mellan Ljungby till Halmstad kommer man på en raka. Den passerar den närmaste öde lilla byn Esmared. Mitt på rakan, på vänster sida. Finns resterna av  vad en gång troligen var bensinstation och det skymtar något enstaka hus bland träden. Just mer än så finns inte att se nu för tiden. Förr när man passerade platsen kunde man skymta ett stort sagoslott i skogsbrynet. Mer och mer förfallet var det varje gång man passerade. Vi hade släkt i Halmstad och Falkenberg, så när vi var små åkte vi ofta väg25 ner till Halmstad. Jag hade alltid utkik efter sagoslottet i skogsbrynet. Det var dels ett slags vägmärke att vi snart var framme. Men allt eftersom så började jag bli nyfiken vad det var egentligen.  Jag blev väldigt nyfiken hur det såg ut bakom ridån av sly och ödehus. Men mina föräldrar som kanske inte delade min entusiasm för öde platser hade en anna åsikt om att vi borde stanna till och kika på hur det ser ut. Svart på mina frågor var mest att det var stängt och allt var borta. Något jag inte riktigt trodde på. Utan jag odlade en längtan efter att ta red på hur det såg ut, vänta bara tills jag kan åka dit på egen hand.

Det visade sig att jag som betydligt mindre faktiskt hade varit på besök vid sagoslottet. Har själv väldigt vaga minnen av själva besöket men det har berättats att det var någon slags sagoland, med små hus som innehöll små scener vilka skulle illustrera kända folksagor. 

Wollyland

Som att det var meningen så hittade jag ett gamal vykort som måste ha kommit från besöket vid just Wollyland. Ett minne bevart i någon slags brunorange färgsättning. Några grälla färger verkar det inte varit tal om. Med vykortet som anledning så var jag ju bara tvungen att försöka luska vidare om historien om Wollyland och om det finns några rester kvar. 

På jakt efter en tid som flytt

Det är inte helt lätt att hitta några uppgifter om detta stället. Det lilla som finns är samlade trådar lite här och var. En sökning på nätet ger inte mycket mer än några tidningurklipp och lustigt nog en arkivpost från svensk mediadatabas. Det känns som att hela stället har glömts bort och att när det begav sig så var ingen speciellt intresserad. Platsen ligger  onekligen hopplöst till. Det vid ungefär sammatida Miniland inne i Halmstad har säkert överskuggat verksamheten både i storlek och kvalité.

De första spåren av den första verksamheten på platsen pekar på att det anlades en djurpark. Den skulle ha uppförts någon gång i slutet av 60-talet. Djurparken förföll allt mer och verksamheten stöptes om och kom mer och mer förvandlades till ett svenskt disneyland som tidningarna uttryckte det.

Wollyland djurpark svenskdisney

Enligt envisa rykten skulle detta verksamhet ha grundats för att en oföretagsam son skulle han något att göra. MAn får nog ta den uppgiften med en nypa salt. 

Men enligt uppgifter från den privata facebook gruppen "mitt halmstad nu och då" hittade jag följande citat.

"Först var det djurpark på 60-talet, jag vill minnas att vi var där på utflykt på lekis eller i 1'an 68 eller 69. Bör ha öppnat runt 65 och stängde runt 1970 eller så"

I HP 1974 sägs den vara förfallen och man planerade att starta en safaripark. Sedan blev det Wollyland som var mer ett sagoland. Enligt HP invigdes Wollyland i maj 1979 av landshövding Antonsson. Läget var tydligen hopplöst och versamheten gick sämre och sämre. SAmt att färre och färre var intresserade av att titta på dockor utklädda till sagofigurer. Tiden sprang ifrån sagolandet och Wollyland försattes i konkurs i december 1983.

 

Flyktiga minnen

Så långt sagan om Wollyland. I frågan om rester och spår efter verksamheten så verkar det inte finns så väldigt mycket kvar. Rester av verksamheten,så som den stora sagoslottskulissen, kan ha funnits kvar långt in på 90-talet. I dags läget ser man inga som helst spår av att det skulle funnits ett sagoland på platsen. Möjligen kan man urskilja någon som kan liknas vid en grävd rund damm. Den kan ha varit en del av sagoparken. När man tittar på platsen så att säga på plats så är det som ev kunde varit parken idag helt igenväxt. Det finns inga spår av att det en gång i tiden varit både djurpark och wollyland. 

sagoparkflygbild

Men när man tittar på bilder från parkens glansdagar kan jag tycka att det är lite märkligt att det inte finns ett enda spår av stället. Det var på sin tid trots allt ganska påkostat och med en hel del stora byggnader som verkar ha försvunnigt nästan spårlöst. Om man vill ta reda på mer exakt hur parken låg så blir det nog att spendera mer tid på plats och försöka pussla ihop bilderna med nuvarande natur.

 entré  sagoslott clownenfilipo

Dom hade ändå clownen Filippo. Hur kunde det gå så illa då? 

 

Add comment


Security code
Refresh