Drift av publika anslutningspunkter
Om du vill bidra till att bygga ett starkt globalt stamnät för sammankoppling mellan Reticulum-nätverk kan du drifta en publik, eller privat, anslutningspunkt till ett Reticulum-nätverk via internet. Det här avsnittet innehåller några praktiska råd för hur du kommer igång. När din publika anslutningspunkt är konfigurerad är det också en god idé att göra den upptäckbar via Reticulum.
Du behöver en fysisk eller virtuell dator med en publik IP-adress som kan nås av andra enheter via internet.
Det mest effektiva och resurssnåla sättet att drifta en anslutningspunkt som ska kunna hantera många användare är att använda BackboneInterface. Den här gränssnittstypen är fullt kompatibel med TCPClientInterface och TCPServerInterface, men är betydligt snabbare och kräver mindre systemresurser. Det gör att även relativt små system kan hantera tusentals samtidiga anslutningar.
Det är också viktigt att konfigurera det anslutningsbara gränssnittet i läget gateway. Det förbättrar avsevärt hur snabbt nätverket hittar och etablerar fungerande vägar för de noder som ansluter via din anslutningspunkt.
Om du i stället vill skapa en privat anslutningspunkt via internet kan du använda inställningarna för IFAC-namn och lösenfras för att skydda gränssnittet med ett nätverksnamn och en lösenfras.
Om du driftar en anslutningspunkt på ett operativsystem som inte har stöd för BackboneInterface kan du använda TCPServerInterface i stället. Det fungerar bra, men ger inte riktigt samma prestanda.
Koppla samman Reticulum-instanser över internet
Reticulum erbjuder för närvarande tre gränssnitt som lämpar sig för att koppla samman instanser över internet: Backbone, TCP och I2P. Varje gränssnitt erbjuder olika funktioner, och Reticulum-användare bör noggrant välja det gränssnitt som bäst passar deras behov.
TCPServerInterface gör det möjligt för användare att "hosta" en instans som är tillgänglig över TCP/IP. Denna metod är i allmänhet snabbare, har lägre fördröjning (latens) och är mer energieffektiv än att använda I2PInterface, men den läcker å andra sidan mer data om värden.
BackboneInterface är en mycket snabb och effektiv gränssnittstyp tillgänglig på POSIX-operativsystem. Det är utformat för att hantera tusentals samtidiga anslutningar med låg belastning på minne, processor och I/O. Det är helt kompatibelt med de TCP-baserade gränssnittstyperna.
TCP-anslutningar avslöjar IP-adressen för både din instans och servern för alla som kan granska anslutningen. Någon skulle kunna använda denna information för att avgöra din plats eller identitet. En angripare som granskar dina datapaket kan spela in paketmetadata såsom överföringstid och paketstorlek. Även om Reticulum krypterar trafiken gör inte TCP det, vilket innebär att en angripare genom paketinspektion kan lista ut att ett system kör Reticulum samt vilka andra IP-adresser det ansluter till. Att värda en offentligt nåbar instans över TCP kräver dessutom en public IP-adress, något som de flesta internetanslutningar inte längre erbjuder.
I2PInterface dirigerar meddelanden via Invisible Internet Protocol (I2P). För att använda detta gränssnitt måste användaren också köra en I2P-bakgrundstjänst (daemon) parallellt med rnsd. För I2P-noder som alltid är igång rekommenderas att använda i2pd.
Som standard krypterar och mixar I2P all trafik som skickas över internet, samt döljer IP-adressen för både sändande och mottagande Reticulum-instans. Att köra en I2P-nod innebär också att du vidarebefordrar andra I2P-användares krypterade paket, vilket förbrukar extra bandbredd och datorkraft, men det gör samtidigt tidsanalysattacker och andra typer av djupgående paketinspektion (DPI) avsevärt svårare.
I2P gör det också möjligt att vara värd för globalt tillgängliga Reticulum-instanser från icke-publika IP-adresser samt bakom brandväggar och NAT.
Generellt rekommenderas att använda en I2P-nod om du vill "hosta" en offentligt tillgänglig instans och samtidigt bevara din anonymitet. Om prestanda och en något enklare konfiguration är viktigare för dig bör du använda TCP.
Lägg till Radiointerface
När du har installerat Reticulum och fått det att fungera kan du lägga till radiogränssnitt med vilken kompatibel hårdvara du än har tillgänglig. Reticulum stöder ett brett utbud av radiohårdvara, och om du redan har någon till hands är det mycket troligt att den fungerar med Reticulum. För information om hur du konfigurerar detta, se avsnittet Gränssnitt (Interfaces) i denna manual.
Om du inte redan har sändar/mottagarhårdvara (transceiver) tillgänglig kan du enkelt och billigt bygga en RNode. Det är en mångsidig digital radiosändare/mottagare för lång räckvidd som enkelt integreras med Reticulum.
För att bygga en själv installerar du anpassad fast mjukvara (firmware) på ett LoRa-utvecklingskort som stöds, antingen med ett skript för automatisk installation eller via en webbaserad programmerare (flasher). Se kapitlet Kommunikationshårdvara (Communications Hardware) för en guide. Om du föredrar att köpa en färdig enhet kan du se listan över leverantörer.
Andra radiobaserade hårdvarugränssnitt utvecklas och tillhandahålls kontinuerligt av det bredare Reticulum-communityt. Du hittar mer information om dessa ämnen via Reticulum-baserade informationsdelningssystem.
Om du har hårdvara som inte redan stöds av någon av de befintliga gränssnitten är det enkelt att skriva (och eventuellt publicera) en anpassad gränssnittsmodul som gör den kompatibel med Reticulum. Men det är överkurs just nu.